Motornyheterna presenteras i samarbete med Teknikens V�rld �

Dubbd�ck h�lsofarligare �n befarat!?

Statens v�g - och transportinstitut har nyligen genomf�rt ett test d�r man uppm�tt hur stora m�ngder farliga partiklar ett rullande dubbd�ck �r upphov till och kommit fram till resultat som �r b�de f�rv�nande och eventuellt alarmerande. Man m�tte ocks� partiklarna fr�n dubbfria d�ck som visade p� b�de partikelhalter samt inga alls.

Nyligen beslutades det om att kommunerna f�r lov att inf�ra dubbd�ckf�rbud p� vissa gator. Exempelvis har Stockholm beslutat att centrala Hornsgatan ska vara dubbfri. S� sent som f�rra veckan beslutade Transportstyrelsen att dubbd�cks�songen kortas med tv� veckor p� v�ren fr�n och med denna s�song samt att fr�n och med �r 2013 ska antalet dubb per meter rullomkrets begr�nsas till 50.
Alla dessa beslut �r baserade bland annat p� de farliga partiklar som dubbd�cken river upp fr�n asfalten och som f�rorenar luften och g�r den i sin tur farligare f�r m�nniskan. Partiklar som i stort sett de flesta forskare verkar vara �verens om uppst�r vid dubbd�ckens kontakt med v�gytan.

Nu har Statens v�g- och transportinstitut, VTI, genomf�rt ett rulltest i laboratoriemilj� d�r de l�tit dubbd�ck rulla och under testets g�ng m�tt upp antalet partiklar som uppst�tt. Anledningen till testet �r helt enkelt p� grund av de senaste �rens diskussioner kring partiklar fr�n v�g- och d�ckslitage. Resultatet �verraskade VTI som uppm�tte stora halter av ultrafina partiklar (allts� mindre �n vad man tidigare anat) som storleksm�ssigt ligger mindre �n 100 nanometer. Partiklar i storleksordningen 30-50 nanometer uppstod endast n�r dubbd�ck testades i VTI:s provv�gsmaskin. Alla tre testade dubbd�cken uppvisade snarlika resultat och detta beror p� kontakten mellan v�gbanan och dubbarna. Dubbd�ckutsticket p�verkar ocks� negativt, ju l�ngre de sticker ut desto h�gre partikelhalt. N�r VTI testade tv� olika nordiska odubbade d�ck (dubbfria/friktionsd�ck) visade sig det ena bilda �nnu finare partiklar �n vid dubbd�cktestet, n�mligen partiklar som m�ter mindre �n 10 nanometer. Med det andra nordiska dubbfria d�cket bildades inga nanopartiklar alls. Tester med sommard�ck gav heller inte upphov till nanopartiklar. Klart �r att de fina partiklarna inneh�ller h�gre relativa koncentrationer av svavel vilket finns i f�rh�llandevis h�ga halter i b�de bitumen (asfalten) och d�cken.
D�remot �r det oklart om dessa fina partiklar (nanopartiklar) som uppst�r vid k�rning i provv�gmaskinen �ven uppst�r vid verklig k�rning.

– Jag tycker att det h�r �r ytterligare en negativ aspekt p� dubbd�ck, det f�rst�rker tanken att det �r klokt att minska dubbd�ck i st�der. Samtidigt spelar inte de h�r partiklarna lika stor roll utanf�r stadsmilj�, d�r det dessutom kan vara b�ttre med dubbd�ck ur s�kerhetssynpunkt, s�ger Mats Gustafsson, forskare vid VTI.

Ta del av SVT Rapports inslag h�r nedan och l�s g�rna VTI:s massiva rapport i pdf-format som du finner l�nk till en bit l�ngre ned. D�r f�r du en klar bild �ver resultatet och hur testet har genomf�rts.

Av Mattias Rabe Foto Patrik Lindgren

Publicerad 2009-11-11

L�s mer

Nya regler f�r vinterd�ck

�

L�s mer p� teknikensvarld.se

Dubbd�ckf�rbud nu verklighet

�

Senaste motornyheterna

FP vill ta bort skattel�ttnader f�r etanol

Etanol, eller E85 som �r den korrekta ben�mningen f�r bilar, �r i Sverige skattesubventionerat sedan flera �r tillbaka. Nu vill Folkpartiet ta bort denna subvention f�r att ers�tta med en klimatbilspremie.

Toyota vann i domstol mot Volvo

Volvo f�r inte s�ga att XC60 �r ”s�krast i v�rlden”. Det blev utfallet n�r Marknadsdomstolen gick helt p� Toyotas linje. Volvo f�rbjuds att g�ra liknande p�st�enden i sin reklam.

Nya BMW 5-serie Touring

Det �r inte premi�r f�r nya BMW 5-serie Touring f�rr�n den 9 april i Leipzig, men redan nu har man valt att sl�ppa korta fakta om bilen, 62 bilder samt ett filmklipp. �r det klassens k�rgladaste kombibil vi ser h�r?

Geely beh�ver ytterligare 10 miljarder

Kinesiska Geely har finansieringen klar och pengarna redo f�r �verf�ring f�r att �verta Volvo efter Ford. Men de pengar de hittills visat r�cker inte till mycket mer �n k�pet, bara under n�sta �r s�gs de beh�va ytterligare tio miljarder kronor – minst.

Porsche Panamera som cabriolet

Porsche Panamera som cabriolet l�ter inte alls osannolikt, men om vi kryddar receptet med fyra d�rrar skulle tvivlet v�xa ordentligt. Nu har det l�ckt ut skisser fr�n patentverket med Panamera Cabriolet med – just det – fyra d�rrar.